Sojamjölk – myter och fakta

Sojamjölk
Sojamjölk

Ganska ofta kan man ta del av information och påståenden om att soja och sojamjölk har väldigt goda effekter hälsoeffekter och hur bra det är att dricka sojamjölk. Enligt vår åsikt kanske man ska ta denna information med en nypa salt. Se nedan för att ta del av våra tankar om sojamjölk.

De flesta människor tänker sig sojamjölk som en hälsosam ersättare till vanlig mjölk och detta gäller även flera kostrådgivare och andra inrättningar. Säkert vill dom inget illa med detta, men det är vår uppfattning att man ska dricka sojamjölk i väldigt måttliga mängder.

Sojamjölk är helt enkelt inte bra för dig och din kropp, oavsett vilket märke eller tillverkare du väljer. Det är en onaturlig resprodukt från soja som din kropp inte kan bryta ner.

Om du skulle få för dig att äta icke-processerad soja så skulle detta medföra kramper, illamående och allvarliga hälsoproblem.

Nedan är ett vanligt påstående som inte riktigt stämmer med verkligheten:

Påstående: ”I länder som Indonesien och Kina där soja räknas som stapelföda så kan konsumtionen av soja kopplas samman med reducerade risker för vissa kroniska sjukdomar.”

Fakta: Detta är endast en halv sanning. Sojabönan räknas i sig själv som oätlig då den innehåller gifter som kan användas till bekämpning av skadliga insekter. Samhällen som är beroende av att äta sojabönor för att överleva använder sig av anrika metoder för att neutralisera och/eller eliminera dessa gifter.

Sojasås, miso och natto är fermenterade produkter. Processen som används för att fermentera förstör gifterna. Tofu ett annat exempel på en produkt som kommer från sojabönan och som framställs genom en tidskrävande och komplcerad process.

Detta kan då jämföras med den industrialiserade processen som används för att tillverka sojamjölk: tvätta sojabönorna i någon alkalisk vätska eller koka dom i en petroleum baserad vätska; blekning; borttagning av dålig lukt och pumpa in tillsatser; uppvärmning; mala ner till flingor och slutligen mixa med vatten för att få fram sojamjölk.

Denna tillverkningsprocess tillför fler farliga kemikalier utan att ta bort några av sojabönans ursprungliga och naturliga gifter. Sojamjölk är alltså inte någon stapelvara i länder som sedan länge använt sig av sojabönor och det borde inte vara det hos oss heller. (Källa: Huffington post)

Vi på Frisko rekommenderar därför inte att man dricker sojamjölk.

Lämna gärna en kommentar angående dina egna synpunkter om detta.

Pumpakärnor – näringsinnehåll och kolhydrater

Pumpakärnor - väldigt goda och nyttiga
Pumpakärnor - väldigt goda och nyttiga

I samband med att olika former av lågkolhydratsdieter blir mer och mer populära så ökar också intresset för att använda olika slags nötter och fröer till maten. Att använda pumpakärnor i sin müsli eller vid matlagningen är ett bra sätt för att t.ex. få upp mängden av fett i en diet där man äter små mängder kolhydrater och därför behöver äta mer fett. Pumpakärnor innehåller cirka 46% fett och 12.5% kolhydrater. Inget som är godkänt vid en strikt LCHF-diet, men för oss som satsar på en mellanvariant så fungerar pumpakärnor utmärkt till müslin och till matlagning i allmänhet.

Utöver sitt höga fettinnehåll och låga mängd kolhydrater så är dessutom pumpakärnor rika på protein, mineraler och vitaminer. Samtidigt så smakar dom dessutom bra i sallader och som garnering på olika sätt.

Pumpakärnor näringsinnehåll

I tabellen nedan ser vi en komplett förteckning över näringsinnehållet i pumpakärnor. Här ser vi precis som vi nämnt att pumpakärnor är rika på vitaminer, mineraler och protein samtidigt som dom har låg mängd kolhydrater och innehåller rikligt med fett.

Energivärde 2373 kJ (567 kcal)
Protein 24,5 g
Kolhydrater,
varav sockerarter
12,5 g
1,1 g
Fett 46 g
Kostfiber 5,3 g
Natrium 18 mg
Järn 15 mg
Fosfor 1170 mg
Magnesium 540 mg
Zink 7,5 mg
E-vitamin 26 mg

Tabellen ovan visar pumpakärnornas näringsvärde per 100 gram.

Pumpakärnor kolhydrater

Som vi nämnt ovanför så innehåller pumpakärnor 12.5% kolhydrater vilken innebär att dom ligger över 5%-strecket som gäller för en strikt LCHF-kost. Dock är det väldigt vanligt att man använder pumpakärnor till frukost, i sallader och vid brödbakning när man går på en LCHF diet. Det är ju dagens totala kolhydratintag som räknas och inte varje produkt för sig. Många av oss icke-diabetiker behöver dessutom inte gå på en strikt LCHF-kost för att må bättre utan jag kan utifrån egen erfarenhet säga att om man ligger på 10-15% kolhydrater i sin kost per dag så märker man även där stor skillnad. Därför fungerar pumpakärnor utmärkt i alla lågkolhydratsdieter.

Morötter – näringsinnehåll & kolhydrater

Morötter - näringsinnehåll och kolhydrater
Morötter - en av många nyttiga grönsaker

Morötter är en av många symboliska grönsaker som står för hälsosam mat och det är en av de vanligaste grönsakerna vid matlagning eller tilltugg. Morötter är en av få grönsaker som barn faktiskt kan tänka sig att äta utan större protester. Visst finns det barn som är riktigt bra på att äta grönsaker, men majoriteten barn idag är ganska restriktiva med sitt intag av grönsaker. Morötter brukar dock de flesta barn gå med på att äta.

Morot, på latin Daucus carota sativus, härstammar från den s.k. vildmoroten. Vår ”vanliga” morot växer inte vilt utan har uppstått i kultur, sannolikt i Afghanistan. Morötter är vanligtvis orangefärgade, dock förekommer även gula, vita, blå, röda och lila varianter. Den orange färgen kommer från ämnet karoten som ”vanliga” moroten har gott om i form av betakaroten, ett förstadium till A-vitamin.

Morötter näringsinnehåll

Som tabellen nedtill visar har morötter ett näringsinnehåll rikt på olika vitaminer och fibrer samt minimalt med fett. Både godare och nyttigare än chips!

C-vitamin 6 mg
D-vitamin 0 mcg
Energi 39,9 kcal
Fett 0,24 g
Fibrer 2,4 g
Folat 14 mcg
Järn 0,43 mg
Kalcium 22,1 mg
Kolhydrater 8,69 g
Mättade fettsyror 0,05 g
Protein 0,6 g
Zink 0,3 mg

Tabellen ovan visar morotens näringsvärde per 100 gram.

Morötter kolhydrater

I samband med olika låg kolhydrat dieter som LCHF diskuteras det flitigt om morötter med dess drygt nivå på drygt 8% kolhydrater kan anses tillhöra gruppen ”låg kolhydrat mat”. Eftersom endast lite drygt 5% av dessa kolhydrater kommer från sockerarter så kan man i de flesta fall knapra morötter utan att skämmas. Är man dock ”religiös LCHF fanatiker” så ska man undvika morötter eftersom mängden kolhydrater från sockerarter ligger på cirka 5,6%.